Steinbeck (Framtidens läromedel)

Steinbeck lyfter fram att elevernas försämrade resultat under de senaste åren beror i många fall på att eleverna har lämnats ensamma i sitt arbete, utan att ha tillräcklig kontakt med lärarna. Detta blir högst aktuellt för de lärare med elever som ofta sköter sina studier på egen hand när de är på resande fot. Vägen till starka skarpa projekt som sträcker sig över en längre tid, kräver lång träning i ansvarstagande. Som lärare behöver vi inleda med korta arbeten och uppgifter, under en kort tidsram, för att sedan kunna utöka frirummet. Lärarna behöver också upprätta ett väl fungerande schema över kontakten med eleven. För att i början kunna kontrollera lärprocessen.  

Steinbeck förtydligar betydelsen av en god relation mellan lärare och elev. Han påpekar att dagens ungdomar behöver uppleva att du vill dem väl, blir sedda, känner till styrkor och utmaningar, känner till lärstilen och är tydlig med spelreglerna kring arbetet. Detta blir extra viktigt att lägga fokus på för de elever som vi inte ser under lektionerna. Även om vårt möte är via digitala verktyg, behövs fortfarande en god relation skapas.

Steinbeck betonar begreppet flow. Det är viktigt att uppgifterna som ges till eleverna kan möjliggöra att eleverna kommer in i ett flow. En uppgift ska varken vara för lätt eller för svår, utan ligga på gränsen där det är möjligt men kräver ett engagemang. Eleverna behöver också befinna sig på en plats som möjliggör för flowet. Om eleven blir avbruten i sitt arbete börjar processen om, att återigen kunna fokusera och lösa uppgifter. Om eleven blir avbruten ett flertal gånger innebär det väldigt lite effektiv studietid. Om detta sätts i förhållande till våra elever som är på resande fot men som ska genomföra uppgifterna, kräver detta att dem kan utföra sina studier på en lämplig plats utan distraktioner.  

Camilla Johnsson

James Nottingham (Framtidens läromedel)

Nottingham lyfter fram att vi som undervisande lärare behöver tydliggöra vad exakt det är vi vill uppnå. När en uppgift presenteras för eleverna behöver förutom instruktioner även mål/kriterier finnas med. Om uppgiften saknar tydliga mål försvårar vi för eleverna att uppnå ett gott resultat, även om kunskapen finns. Eleverna vet inte vad som förväntas av dem. Just denna tydlighet kan vara av stor vikt, om inte avgörande, för våra elever som löser uppgifter på egenhand, utanför skolan.

Om inte målen/kriterierna har uppgetts bör inte heller feedback ges då det innebär respons och mätning på kunskap och förmågor som inte eleverna har varit medvetna om.

Nottingham lyfter fram frågan om att enbart arbeta med feedback, då detta i undersökningar har visat sig ge bäst studieresultat, framför betyg eller kombinationen betyg/kommentarer. När man arbetar med att ge feedback bör man enligt Nottingham arbeta efter följande steg: Tydliggör kriterierna för den aktuella uppgiften. Låt eleverna göra ett första utkast för att sedan reflektera och ge egen personlig feedback. Gör ett andra utkast. Därefter kan vi som lärare ge eleven feedback för att sedan låta eleven skriva sin färdiga inlämning. Betygsättning. Eleven kan eventuellt betygssätta sig själv, eller varandra, med en viss form av handledning. Om mål och kriterier lyfts fram på rätt sätt är detta fullt möjligt.

Som lärare bör vi också enligt Nottingham fokusera på att mäta framsteg, framför det direkta resultatet. Alla elever har olika utgångspunkter och det intressanta ligger i att se varje elevs framsteg. Hur såg utgångspunkten ut och vart befinner sig eleven nu? Vilka framsteg gjordes? Om en kunskapskontroll görs före en examination blir det tydligt vilka kunskaper och förmågor som fanns och vilka som vid tillfället har vuxit. När vi har sett framstegen kan vi också planera för vårt nästa steg. En tydlig struktur och framför allt framförhållning kan underlätta för de elever som ofta är på resande fot.  

Camilla Johnsson

Workshop: “Utveckla ditt flippade klassrum” med Björn Westerström (Framtidens läromedel)

I slutet av konferensen deltog några av oss i en workshop som handlade om att utveckla det flippade lärandet. Workshopledaren,  Björn Westerström, är lärare i religion, historia, svenska och litterär gestaltning på Pauli gymnasium i Malmö stad. Björn har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 och utsågs till sydsveriges bästa lärare av Svenska Handelskammaren 2012.

Vi var överens om att workshopen var fantastiskt inspirerande. Björn visade ett stark engagemang, en stor portion humor och en kärlek till sitt yrke och till att dramatisera och göra påhittiga och underhållande flippar som var så roliga och intresseväckande att de skulle kunna bli till en film.

Björns främsta råd var att bjuda på sig själv, ha med någon rekvisita, inte göra långa flippar, se till att ha ett personligt budskap till klassen i flippen, att ha ett upplägg där flipparna kan hittas kontinuerligt och på ett enkelt sätt av eleverna, att gärna ha med musik eller ljud, men framför allt att inte vara rädd -kör på helt enkelt.

Tyvärr fanns en hel del teknikstul -olika versioner av iMovie ställde till det för oss och vi lyckades inte producera en egen flipp, men väl roliga och konstruktiva idéer för hur man kan lägga upp en.

Nyttan för mobilt lärande är uppenbar. Med flippad undervisning kan elever som för tillfället inte är närvarande känna delaktighet och hänga med. Björns råd att göra något personligt för klassen gör att de kan känna sig inkluderade trots att de befinner sig långt bort.

Lisa Ask

Seminarium: “Kamratbedömning” av Daniel Berg (Framtidens läromedel)

Daniel Berg är lärare i programmering, webbutveckling och gränssnittdesign på IT-gymnasiet i Södertörn. Syftet med att delta i seminariet var tanken att kamratbedömning skulle kunna vara en central metod i mobilt lärande för våra elever, eftersom de elitsatsande eleverna ofta åker iväg tillsammans på stora tävlingar. Om vi kan få eleverna att använda sig av kamratbedömning skulle de kunna hjälpa varandra till mer framgångsrika studier genom att ge feedback till varandra och samtidigt reflektera över sitt eget lärande.

Daniels konkreta tips löd sammanfattat:

Formulera foramtiva bedömningsmatriser så att eleverna vet vad som förväntas av dem

När de är på plats, utvärdera uppgifter ofta, till exempel med hjälp av Socrative eller Google Formulär, så att du vet att de är med på tåget och förstår dina instruktioner.

Gör små kunskapskontroller i formulär; visa upp resultatet för klassen och där det finns oklarheter/olika svar, ge eleverna i uppdrag att övertyga varandra om vem som har rätt. Därefter låt eleverna svara igen. Om svaren spretar för mycket kanske det ändå finns någon som vet vad som är rätt, om inte behöver den specifika frågan diskuteras ytterligare. Metoden kan liknas vid det s.k. ready-set-react-verktyget.

Låt eleverna göra en självbedömning vid varje moment, så att de lär sig att identifiera vad som förväntas av dem.

Ett förslag på arbetsgång som Berg föreslog var: föreläsning (alt. flipp), uppgiftsbeskrivning, grupparbete, presentation för annan grupp, kamratbedömning, helklasspresentation och diskussion, lärarledd diskussion och feedback, självskattning eller självbedömning.

Läraren i fråga kan sedan ha ett prov, med matris, som i stort sett ser ut som övningsuppgiften.

De delar som blir väsentliga i mobilt lärande -och i all undervisning -är att eleven blir mer medveten om sin insats och sin arbetsgång och att de tar hjälp av och diskuterar med kamrater. Lärtillfällena i klassrummet blir fler. Det är en tillgång de skulle ha stor nytta av när de åker iväg på tävlingar och inte har tillgång till de “vanliga” lektionerna.

Lisa Ask

Möte 3 november 2014

På eftermiddagen den 3 november hade vi ett kort möte i projektet. Vi påbörjade då en "brunpappersanalys" över hur gången ser ut från det att vi får en elev som är i behov av mobilt lärande fram till att eleven examineras.

Vi var bara några få i arbetslaget när vi gjorde detta så vi väntar till fler fått tagit del av analysen och kunnat lägga in sina förslag och feedback innan den läggs in här.

/Dan

Podcast

Hittade en intressant sida om hur man kan få in podcasts i undervisningen:

http://elearningindustry.com/6-tips-adding-podcasts-in-elearning


/Dan

21:th Century Skills (Framtidens läromedel)

De senaste åren har det kommit ett par initiativ till att ta fram visioner över vad elever behöver utveckla för förmågor eller kompetenser för att klara sig i det samhälle som nu växer fram. EU har tagit fram 8 nyckelkompetenser. USA:s motsvarighet heter ”21:th Century Skills”  eller rättare sagt ”Framework for 21:th Century Skills”. 

Här skall jag försöka ge en översikt.

Här är de kärnämnen som man lyfter fram:

Engelska, läsning och språkkonst

Världsspråk

Konst

Matematik

Ekonomi

Vetenskap

Geografi

Historia

Styrelseskick och samhällskunskap

Man menar att vi har några viktiga övergripande teman som ska ingå i utbildningarna:

Global medvetenhet

Finansiell, ekonomisk, affärsmässig och entreprenöriell förståelse och kompetens

Samhällsförståelse och samhällkompetens

Hälsoförståelse och hälsokompetens

Lärande och innovationsförmågor som eleverna behöver utveckla:

Kreativitet och innovation

Kritiskt tänkande och problemlösning

Kommunikation och kollaboration

Informations-, media- och tekniska förmågor:

Informationsförståelse och informationskompetens

Mediaförståelse och mediakompetens

IKT-förståelse och IKT-kompetens

Livs och karriärförmågor:

Flexibilitet och anpassningsförmåga

Initiativförmåga och självständighet

Social och tvärkulturell förmåga

Produktivitet och ansvarstagande

Ledarskap och ansvar

För att stärka allt detta har man tagit fram ett supportsystem: 

”21st century standards”

Bedömningar av förmågor

Läroplaner och instruktioner

”21st century Professional development”

Läromiljö

Vill man läsa mer om allt detta kan man gå in på http://www.p21.org.

Att sätta sig in i tankarna kring ”21st century skills” känns som ett bra sätt att processa sina egna tankar om utbildning och hitta en relevans i sitt upplägg. Denna systematiska tankemodell känns genomarbetad och användbar i den svenska skolan om man kopplar den till kursplaner och kursplanemål.

När jag var på ”Mobile learning week” på UNESCO i februari kunde jag se att 21:th Century skills spridit sig till flera andra länder än USA. Det här är nog så nära man kan komma en ”världsstandard” för vad utbildning skall åstadkomma.

På Framtidens läromedel pratade Greg Butler genom länk från Seattle i USA om hur vi kan examinera  dessa förmågor. Han tog upp ny forskning som visade på att det är två av dessa förmågor som ökar i betydelse. Dessa var 

Kollaborativ förmåga

Social kompetens (”Interpersonal skills”) 

Det vi behöver göra är att ta fram kriterier för vad vi tycker utmärker dessa och de andra förmågorna. Vi skall delge eleverna det och sedan ge dem formativ bedömning på detta. 

Detta pass gav mycket till hur vi allmänt utbildar och inte specifikt till mobilt lärande. Vad jag kan se så är mobilt lärande en del av kommunikationsförmågan, IKT kompetens och tränar ansvarstagande. 

Den transmediala skolan, etiska dilemman och mobilt lärande (Framtidens läromedel)

På konferensen "Framtidens läromedel" som vi var på 8-9 oktober fick jag hålla ett föredrag om "strategier för lärande med fokus på etiska dilemman och den transmediala skolan.

Transmedia är ett begrepp som kommer från USA. Det sammanfattar mycket den utveckling som är inom media. En historia går inte bara genom ett media utan berättas genom många. Det kan vara en TV serie i grunden men sedan skapas det ett dataspel av historien också. Den kan bli en tecknad serie eller ett radioprogram. Det som också kännetecknar transmedia är att det är en form av konsumentmedverkan också. De som tittar på serien har möjlighet att påverka historien och händelseförloppet.

Den nya digitala tekniken ger möjlighet för skolan att arbeta på ett liknande sätt. Ett ämnesområde kan visas med film, artiklar, böcker och radioprogram. Eleverna kan sedan göra olika typer av alternativa examinationer som podcast, blogginlägg, filmer och loggbok.

Detta sätt att lägga upp undervisningen passar utmärkt vid mobilt lärande för elitidrottare. När de åker på ett träningsläger kan de få med sig länkar till filmer på AV Media och Youtube. De kan få länkar till radioprogram och inspelade föreläsningar och artiklar i pdf format som ligger upplagda på en Google site.

När de sedan skall visa vad de kan visar de det med podcast, keynote med ljud eller en vanlig text i ett Google dokument.

Den andra delen av mitt föredrag handlade om etiska dilemman. Det har vi haft ett forskningsprojekt om i två år. Detta sätt att arbeta passar bra för grupparbete där man får söka svaren på internet, genom intervjuer, vanlig text eller på något annat sätt. Det kan vara svårt att jobba ensam med det men har man några stycken elever som åker på träningsläger så kan de arbeta med detta tillsammans.

Möte om mobilt lärande 26 september 2014

På dagens möte om mobilt lärande för elitidrottare gjorde vi följande:

1. Vi testade Google hangout så vi alla vet hur man använder det.

2. Vi gick igenom hur man använder Google+

3. Vi gick igenom listan från förra mötet för att se vad vi behöver göra för att uppnå projektets mål.

Projektet har fyra större delar som vi måste klara av.


A. Plattform.
Vilken plattform skall vi använda för att paketera utbildningsmaterial och ta in uppgifter?
Som det är nu använder de flesta Google Drive och några kompletterar det med Google site. Efter gårdagens pedagogiska café så är de flesta intresserade av att börja prova Google Classroom och då löser sig alla frågor med vilken plattform vi skall använda.

B. Kommunikation.
Google hangout är en bra kommunikationskanal när man bara har 10 elever att prata med. Ska man nå fler får man göra en Google hangout air.

C. Lärresurser.
Här måste varje ämne hitta sina. Det man kan söka i är:
Wikipedia
Om det är några viktiga artiklar som man använder ofta kan man gå in och komplettera dem om de inte är så kompletta.

Youtube
Här finns det många kortare klipp som går att använda.

Egna inspelade lektioner
Här har vi provat två olika sätt:
- Spela in en video på en lektion man håller för en klass.
- Göra keynote presentationer med tal till som läggs ut på Youtube

TED
Här finns det många fina föredrag men de flesta är på engelska och de har inte svensk text.

Sveriges Radio
Med sökfunktionen på Sveriges Radios hemsida kan man hitta många bra radioprogram om massor av ämnen. Radioprogrammet sparas "i evighet" och tas inte bort efter en månad som SvT gör.

AV Media
Låter man eleverna bli medlem på AV Media så kan de titta på strömmande video hemma.

SvT
De har ofta bra program men de ligger bara ute som mest 1 månad.

D. Organisation
Här har vi alla frågor om:
- Hur hanterar vi arbetstid när kommunikation med elever som är borta och idrottar oftast går att nå på kvällen.
- Rutiner inför att en elev skall undervisas mobilt.
- Hur skall samarbetet med klibbar se ut.

Mobilt lärande - översikt över de olika delarna

Minnesanteckningar 2014-06-16

När vi skall titta på hur vi kan lägga upp en utbildning i mobilt lärande kan vi ha användning av OECD:s indelning av de delar en utbildning eller kurs består av

Elever

Vilka elever berör det?

De som är på elitnivå i A-lag och landslag eller motsvarande.

Innehåll

Vilket innehåll ska vara med?

I projekt skall detta gälla nk, sv, re, fs, hi,  moderna språk, sh, soc, ps, delar av ledarskap och idrott 1.

Hur skall innehållet paketeras?

Försöka hitta en bra plattform där filer, ljudfiler , filmer etc kan laggas in. Bra om mobiltelefoner kan användas i t.ex. bussar.

Lärare

Vilka lärare skall ha mobilt lärande?

Lärare som har ovan nämnda ämnen

Lärresurser

Vilka lärresurser skall ingå?

- Öppna lärresurser

- podcast

- radioprogram

- filmer

- hemsidor

- Inspelade lektioner

- läroböcker

- Texter från böcker, tidskrifter etc

Organisation och pedagogik

Hur skall det mobila lärandet organiseras?

- En elev ska skriva på ett avtal att eleven skall läsa delar genom mobilt lärande.

- Handledning genom hangout, skype, chattrum (facebook)

- kan man spara chattar?

- Hur hantera mycket kvällsarbete?

          - kan aktuell förening bidra med medel?

Hur skall pedagogiken se ut?

- blandning av mobilt lärande, vanliga lektioner och möten IRL

- transmedial och etiska dilemman i naturkunskapen

- transmedial i soc

- traditionell i fi, re

- använda orternas potential för studiebesök.

Handledas kursvis?

- ja förutom vid ämnesövergripande studier

Skolledning

Hur ser skolledningens roll  ut i det mobila lärandet?

- Stödja och ge förutsättningar för det mobila lärandet.

- Driva detta gentemot klubbarnas personal

Att visa kunskapen

På vilka sätt skall eleven visa sin kunskap?

Många olika sätt i olika ämnen. Beror på moment och kurs.

Partnerskap med högre utbildning, företag, kulturinstitutioner  och t.ex.

Hur skall samarbetet med idrottsklubben som eleven tillhör se ut?

- Klubbar skall uppmuntra och se till att det finns tid till studier under läger och resor.

- Underlätta för studiebesök på aktuell ort.  

Introduktion i mobilt lärande

Hittade en liten introduktion i mobilt lärande på YouTube som jag lägger in här. Videon visar kopplingen till pedagogiska teorier och går igenom nackdelar och fördelar med olika apparater.

"Ljudfeedback"

När vi skall kommentera ett elevarbete så kan vi göra det med en ljudfil. Här är en artikel från Alistair Creelmans blogg om ljudfieedback:

http://acreelman.blogspot.se/2014/05/audio-personal-touch-in-online-courses.html


Dan Frendin

"Blended learning"

När vi skall utveckla en modell för mobilt lärande för elitidrottare så tror jag att det bästa är en modell där vi blandar ansikte mot ansikte lärande och lärande via datorer. Det finns det ett begrepp för: "blended learning".

Här är ett  blogginlägg som jag hittat som beskriver fyra metoder i "blended learning":

http://www.educatorstechnology.com/2014/04/the-four-important-models-of-blended.html


Dan Frendin

Film om mobilt lärande i Pakistan

Hittade en film som beskriver ett projekt i mobilt lärande i Pakistan. Den är ett exempel på hur man kan arbeta med mobilt lärande i utvecklingsländer. Det passar inte helt för vårt projekt men jag tror det är bra om vi sätter oss i mobilt lärande i stort.
/Dan

Introduktionsbildspel

Här är bildspelet som visades vid det första mötet den 10 mars 2014.

Mobilt lärande för elitidrottare from Kalmarsunds gymnasieförbund

Första mötet i Mobilt lärande för elitidrottare

Minnesanteckningar 140310

mobillarande.blogspot.se -här dokumenterar vi vad vi gör. Här ligger även projektansökan.

Idéer:
Gemensamma resor, gemensam tid, kontrakt med olika nätverk, genomgång av olika arbetsmöjligheter

Plan:

När och hur börjar vi?
Länksamling från UNESCO och ISTE. Dan går igenom, träff m. IKT-pedagoger som bjuds in till möte/workshop på ämneslagstid eller arbetslagstid.
Mötesplan (bokas tillsammans med Stefan) på KPT-dagar.

Bestämma hur vi ska lägga upp utbildningen för de elever som är aktuella, tillsammans med Stefan.

Möte m. Kalmar FF har vi redan haft (10/3, Svante Samuelsson).

Böcker från OECD: Beställa ett ex av "Nature of learning" och "Innovative learning environments".


Resor/konferenser:

SETT (svensk motsvarighet till BETT) i Stockholm (Kista) 7-8/5. Vem åker?
Alla kollar upp om de kan.

ISTE 28/6-1/7? Finansiering via Atlas konferens, ansökan snarast (Lisa, Viktoria, senast 3/4).

Material:
Fylls på kontinuerligt. Finns länklista “om mobilt lärande” på bloggen, t.ex. symbaloo, ett verktyg för att samla länkar i ett “app”system.